Positivt tänkande – Stärkande attityd eller förlegad skygglapp?
Igår läste jag på DN.se att Barbara Ehrenreich har kommit ut med en ny bok, ”Smile or die – How Positiv Thinking Fooled America And The World”. I en värld där den positiva självhjälpshypen verkar ha nått sin topp, börjar det nu höras röster om att det positiva tänkandet får ödesdigra konsekvenser världen över. Att vårt krystade positiva tänkande hindrar oss från att upptäcka och angripa riktiga hot som t.ex. klimathotet och världsekonomins sköra bubbla. Vi borde helt enkelt tänka lite mindre positivt.
I beg to differ.
Problemet är inte att folk tänker positivt, utan att de inte vill ta i saker som på ett eller annat sätt påverkar deras liv negativt. Som t.ex. klimathotet eller börskraschen. Eller kanske att man inte trivs på jobbet, har svårt att betala räkningarna eller saknar en livspartner. Att man lyckats sälja in denna synnerligen effektiva förträngningsmekanism som positivt tänkande, det är en annan femma.
Med det sagt så borde vi tänka mer positivt, men mer konkret och målmedvetet. Det räcker inte att klistra ett leende på läpparna och hosta ur sig ett klämkäckt ”Allt kommer att ordna sig!” så fort man springer in i väggen. Om nu det positiva tänkande har blivit reducerat till ett par luddiga rosa skygglappar, så kan det vara läge att fundera lite över definitionen av ”positivt tänkande” och hur det fungerar? Visst, det låter trevligt men vad innebär det, egentligen?
Om du t.ex. sitter i TV-soffan dygnet runt och tänker att livet kommer bli fantastiskt och att det strax kommer rulla in både kärlek och pengar bara du tänker positivt, så kommer du bli besviken. För det är inte positivt tänkande du ägnar dig åt, det är ren och skär förnekelse av hur din verklighet ser ut och vad du behöver göra för att ta dig dit du vill.
Om vi däremot kan plocka godbitarna ut det positiva tänkandet och gjuta in det i en stärkande attityd, så tror jag vi är på rätt väg. Liten skillnad kan tyckas, men en attityd rymmer mycket mer än bara tänkande. Där hittar vi bl.a. fokus, förhållningssätt och handlingskraft.
Du får det du fokuserar på. Många gör misstaget att fokusera på vad de inte vill: Jag vill inte vara kvar på mitt jobb. Jag vill inte vara singel. Jag vill inte vara överviktig. Jag vill inte ha dåligt med pengar. Din radar ställer in sig på att hitta sådant som matchar ditt fokus, så om du vill ha en positiv förändring i ditt liv så är det positivt fokus som gäller: Jag vill bli statsminister, gifta mig med Angelina Jolie, skaffa rutor på magen och bli äckligt rik. Till att börja med.
Vem bestämmer det? Ibland har vi flow, allt funkar och känns klockrent och ibland är det motgräs och det känns som att hela världen motarbetar oss. Men hur kan min upplevelse (av livet, jobbet, vädret, andra människor…) vara så olika från dag till dag och från situation till situation? Viktor Frankl, en av överlevarna från koncentrationslägren, sa: ”Allt kan vi ta ifrån människan. Utom en sak – den yttersta friheten att välja förhållningssätt till det som livet för med sig”. Smart kille den där Victor.
Ingen rök utan pinngnidning! Alla positiva tankar i världen kommer inte att åstadkomma ett smack om du inte får ändan ur vagnen och faktiskt gör något. Det är väldigt få saker som utför sig själva, så lite (eller snarare en hel del) handpåläggning från din sida är inte bara önskvärt, det är helt avgörande. Tyvärr avstår alldeles för många från att förverkliga sina drömmar av rädsla för att misslyckas. Men som en annan klok människa sa: ”Bara de som vågar misslyckas stort kan lyckas stort”. Och med rätt fokus och ett schysst förhållningssätt kan själva göra-biten bli riktigt roligt. Man skulle t.o.m. kunna kalla det för positivt görande.
En stärkande attityd skapar bra förutsättningar för att förändra världen, oavsett om det handlar om klimathot, världsekonomi, nytt jobb eller en schysst lunchdejt. Att göra allt på en gång kan vara svårt, men att göra lite varje dag är väldigt möjligt. Och med rätt attityd ökar chanserna för att det faktiskt blir något gjort.
Enig i allt förutom din tolkning av Barbaras budskap. Positivt tänkande är en förutsättning för att ens lyckas koka kaffe, no doubts.
Som jag tolkar Barbara är det snarare en kritik mot sk ”positivt tänkande” som ett substitut mot att förändra världen, inte som ett sätt att förändra världen. Precis som du skriver ”rosa skygglappar”. Jag ser en fara att det kritiska tänkandet och problematisering förskjuts enligt vissa (inte ditt) patentlösningar. Tänk bort allt tråkigt.
Och lyckas du inte med det så är det ditt fel. Skyll dig själv. Det gillar jag INTE.
Nu har jag inte läst boken än, utan refererar bara till själva artikeln/recensionen, men jag tror inte vi är så oense egentligen jag och Barbara. Men jag tror också att man behöver vara väldigt tydlig i definitionen av vad positivt tänkande är så att folk vet vad man pratar om. I synnerhet i ett sammanhang som detta.
En positiv attityd i min värld uppmuntrar till konstruktivt kritiskt tänkande och är en fantastisk tillgång vid problemlösning.
Finns inget mer energigivande än positiva människor.
Finns inget värre än överdrivet positiva människor utan verklighetsförankring, typ vissa frikyrkors tänk. Allt blir så enkelt. Lite som Dinosaurien Bob i Dilbert [fördelar med att vara dum] eller Marie Antionettes berömda ”Men ge dem då bakelser?”.
ALLT går inte att lösa med en positivt tänkande, men INGET kommer någonsin lösa sig om man bestämmer sig att det är omöjligt redan innan man gjort det [vilket för övrigt är en paradox. Det går inte att vetenskapligt bevisa att något inte går att göra]. DET vet jag att vi är överens om iaf.
Nu blir det sola o kaffen, det gör mig glad.
I unionens facktidning läser jag att forskare vid University of New South Wales i Sydney har kommit fram till att positiva människor är mer egoistiska än negativa människor. De positiva beskrivs som mer självgoda, mer fördomsfulla och lättlurade än negativa människor. De negativa beskrivs som mer eftertänksamma, källkritiska och ”fixar krävande situationer bättre”. Är det inte helt enkelt så att båda sorters människor behövs lika mycket?!
Eftertänksamma och kritiska människor behövs alltid. Men i det här fallet är väl frågan om anledningen till att de är eftertänksamma, källkritiska och ”fixar krävande situationer bättre”, verkligen kommer av att de är negativa? Måste man vara negativ för att fixa krävande situationer? Hör källkritik ihop med negativitet? Och om det nu skulle vara så, väger det upp alla andra sidor som kommer med en negativ attityd?
Det jag menar är att man ska ta statistiska undersökningar med en stor nypa salt, i synnerhet när det handlar om ganska breda begrepp som positiva vs negativa människor. Ska man få ut något av en sådan undersökning så bör man först vara överens om hur man definierar positiv och negativ. Pratar man t.ex. om negativitet som begränsande attityd eller depression eller handlar det om kritiskt tänkande… eller något helt annat? Och vad är egentligen en positiv människa i det här fallet? Är det människor som ser möjligheter snarare än problem, eller handlar det om att förtränga verkligheten och leva i en idealiserad värld med vaga (om några) kopplingar till verkligheten?
Min personliga erfarenhet är att jag trivs bättre med människor som i grunden har en positiv attityd. Därmed inte sagt att de inte kan spy galla och tycka att allt är skit ibland, det hör ihop med att vara människa. Men naturligtvis behövs det en balans mellan en positiv attityd och en genuin koppling till verkligheten.
Hursomhelst så känner jag många positiva människor som är både eftertänksamma, källkritiska och fixar krävande situationer, så jag tror inte att det är ett krav att vara en negativ människa för att få tillgång till de egenskaperna. :)
Undersökningen är inte alls upplagd på så sätt att en människa anses vara negativ eller positiv för jämnan. Utan att en och samma person är mer givmild osv när hon är butter och mer fördomsfull osv när hon är glad.
Nu har jag letat upp några artiklar som skriver om undersökningen du pratar om, och förstår mer vad du menar. En intressant iakttagelse, men det känns ändå inte riktigt som det jag pratar om i det här fallet.